Om oss
CelestialKarneval
Celestialkarnevalen är 2026 års upplaga av Lundakarnevalen, och i år riktar vi blicken mot stjärnorna. Under en intensiv karnevalshelg, förvandlas Lund till ett kosmiskt landskap fyllt av galaxer, rymdäventyr, och självklart, ett alldeles utomjordiskt tåg!
Den 22 maj landar ett intergalaktiskt festivalområde i Lundagård med konserter, nöjen, tombolor och krogar som är redo att servera bränsle för både kropp, själ och rymdresor. Det blir spexigare, större och mer himmelskt än någonsin tidigare, där kreativiteten får sväva fritt och fantasin inte har några gränser. Tillsammans bygger vi en karneval som rör sig bortom vardagen och ut i det okända. Så polera era rymdfarkoster, Celestialkarnevalen är redo för avfärd, och universum väntar på oss!

Organisation
Lundakarnevalen består av en heltidsarvoderad kommitté och över 8700 engagerade karnevalister. I karnevalskommittén sitter även två råd från 2022 års kommitté. Varje kommittémedlem har ansvar över ett antal sektioner med ingående ledningsgrupper, som består av en chef, vice chef och ett antal baser, såsom vieri, ekonomi, kommunikation och miljö. Klicka på titlarna för att läsa mer om våra 31 sektioner!
Karnehistoria
En tradition föds
Studentkarnevalen i Lund har sitt ursprung i den gamla studentikosa festseden att hälsa vårens ankomst mellan sista april och första maj. Många av de tidigaste karnevalerna gick officiellt under benämningar som ”vårfest” eller ”majfest”, och det är därför inte helt klart när karnevalen kan sägas ha utkristalliserats som en egen företeelse ur det allmänna vårfirandet.
Vanligtvis brukar man dock räkna det småländska bondbröllopet från 1849 som den första officiella Lundakarnevalen. Studenter från Smålands nation tågade då från krogen Finkelborg genom Lund och ut till brunnssalongen i Lilla Råby, vad som idag är Ulrikedals Pizzeria. De var utklädda till deltagare i ett bondbröllop från Värend och genomförde ett karnevalståg där alla deltagare följde samma tema.
Detta räknas som det första belagda exemplet på ett sådant tåg med genomgående utklädningstema. Studenterna tyckte att påhittet var så roligt att de bestämde sig för att upprepa tåget året därpå – och året därefter igen. Resten är, som man brukar säga, historia.
från spontant upptåg till organiserad karneval
Under de följande decennierna kom karnevalen successivt att anta allt mer organiserade former. Karnevalskommittéer började utses och planeringen blev mer strukturerad.
När Lunds Studentkår formellt konstituerades 1867 blev kårordföranden länge självskriven ordförande även i karnevalskommittén. Uppgiften var dock troligen inte alltför betungande vid den tiden. Hela arrangemanget var länge inte mer komplicerat än att det både kunde beslutas, organiseras och genomföras inom loppet av en vecka.
Karnevalerna under mitten av 1800-talet inföll dessutom med varierande periodicitet – ibland varje år, ibland vartannat år och ibland även på hösten.
“Karnevadens” födelse
Från och med 1876 blev det karneval vartannat år och detta var en tradition som fortsatte fram till 1892. Det årets firande urartade dock i svårartat superi, vilket ledde till kraftiga reaktioner från den lokala överheten. De planerade festligheterna 1894 ställdes därför in.
Ur detta uppstod den fyraårsperiod mellan karnevalerna som fortfarande gäller idag – en period som kom att kallas en ‘karnevad’. Sedan dess har Lundakarnevalen i regel arrangerats vart fjärde år.
avbrott under oroliga tider
Under 1900-talet inträffade flera avbrott i karnevalens annars regelbundna rytm.
Den första gången Lundakarnevalen ställdes in var 1916, på grund av första världskriget.
År 1932 valde man på grund av den ekonomiska krisen att skjuta karnevalen två år framåt till 1934, eftersom det ansågs osäkert huruvida vanligt folk – som drängar och pigor – skulle ha råd att gå på karneval. Detta blev också 1930-talets enda karneval, eftersom världsläget 1938 ansågs alltför hotfullt för att arrangera en ny.
När 1942 års karneval skulle ha ägt rum pågick andra världskriget, och det var därför inte aktuellt att genomföra festligheterna.
År 1946 återuppstod arrangemanget med karnevalen Det stora folkuniversitetet, och sedan dess har Lundakarnevalen fortsatt utan uppehåll och varit lika självklar som studenter i Stadsparken på Valborg.
En scen för nöje, humor och kreativitet
Lundakarnevalen har genom åren blivit en viktig scen för studenters kreativitet och har fungerat som en plantskola för många av Sveriges stora nöjesprofiler. Bland de personer som visat upp sina talanger i karnevalens spex, filmer och föreställningar finns bland andra Hans “Hasse” Alfredson, Sten Broman, Sanna Persson, Anders Albien, Johan Wester och Anders Jansson.
Exempelvis stack 1954 års karneval ut genom att Hasse Alfredson var en av skribenterna bakom Lundaspexarnas uppsättning av Djingis Khan.
Efterföljande karnevaler bjöd på profilstarka line-ups. 1970 lyftes dock ett varningens finger mot Lundakarnevalens existens, men traditionen visade sig vara starkare än så. Som ordspråket säger – drakar lyfter i motvind.
Karnevalen kom tillbaka starkare än någonsin och 1978 med Energikarnevalen där lineupen var starkare än någonsin med flera stora nöjesprofiler som bidrog.
Åtta år senare arrangerades Genialkarnevalen 1986, där två helt geniala idéer introducerades till världen. Det var nämligen den första karnevalen där det fanns en Karneöl, något som sedan dess har blivit en fast punkt i alla efterföljande karnevaler. Det var även första karnevalen som presenterade den väldigt uppskattade papperskorgen, skapad av Karsten Olofsson och Ola Troedsson.
Därefter följde Dubbelmoralkarnevalen 1990, som innehöll många profiler, där självklart Hipp Hipp-duon Johan Wester och Anders Jansson stack ut. Det var även till denna karneval som det populära datorspelet Dubbelmoral släpptes. Under Dubbelmoralkarnevalen arrangerades även ett miniatyr-OS i Lillehammer. Efter några katastrofala första timmar tvingades dock tältet stänga eftersom karnevalsakuten inte kunde ta emot fler skador. Till denna dag är det fortfarande det enda tältet i karnevalens historia som blivit nedstängt.
karnevalen i modern tid
Under 2000-talet har Lundakarnevalen fortsatt att utvecklas med nya teman, filmer, spel och arrangemang.
År 2002 arrangerades Idealkarnevalen, där filmen Vaktmästaren och professorn blev ett av de stora inslagen. Filmen innehöll flera välkända profiler, bland annat Anders “Ankan” Johansson, Sanna Persson och Hugo Carlsson.
År 2006 följde Dualkarnevalen, ett år då flera nationer i Lund också började arrangera egna karnevalsteman kring karnevalshelgen. Till karnevalen släpptes även datorspelet 8 bitar – Jakten på karnevalsbiljetten.
År 2010 gick karnevalen under temat Rätt & felkarnevel, ett medvetet "fel" i den klassiska al-traditionen. Temat satte tonen för en karneval där allt kunde vändas upp och ner med självklarhet. På Stora scenen spelade Gaby and the Guns, Pauline, Hästpojken, Salem Al Fakir och inte minst Leningrad Cowboys. När allt var slut återstod 1 000 kronor som gick till den inhyrda geten Bill. Helt rätt, precis som årets tema!
År 2014 arrangerades Futuralkarnevalen, som bland annat gav oss den första kvinnliga karnevalsgeneralen – Fanny Ramel. Samma år introducerades även karnevalens egna kaffe och korv.
År 2018 arrangerades Imaginalkarnevalen, där fantasi och kreativitet stod i centrum. Efter pandemin återvände Lundakarnevalen 2022 med Katastrofalkarnevalen, där tusentals studenter återigen samlades för att skapa en katastrofalt bra karneval fylld av föreställningar, spex, tåg, film, musik och nöjen i Stadsparken. Återkomsten blev en stark påminnelse om karnevalens betydelse för Lunds studentliv och tradition.
Kuriosa
Många stora nöjesprofiler har visat upp sina talanger i Lundakarnevalen genom åren. Johan Wester, Sten Broman, Sanna Persson, Anders Albien, Hans “Hasse” Alfredson och Anders Jansson för att nämna några har alla deltagit i Lundakarnevalen innan de tog världen med storm.
Lundakarnevalen är det näst största volontäreventet i världen, endast bakom olympiska spelen. Rekordet för antalet karnevalister slogs till årets Celestialkarneval där 8735 entusiastiska volontärer tillsammans ska skapa en strålande karneval.
Sedan 1954 har Karnevalernas teman slutat på "-al" med undantag för 1978, 1982 och 2010 års karnevaler.
Karnevalsgeneralens jacka har gått i arv från den ena generalen till den andra och bär på en mycket lång karnevalshistoria.
Karnevalsmelodier
Lyssna på karnevalsmelodierna genom åren. Vilken är din favorit?